Ångest, onani, döden
Två små filmer har fått mig att tänka den senaste tiden. Det är Det hemskaste och Mitt liv gjorda av nollbudgetfilmaren Henrik Möller (Det hemskaste är samregisserad med Per Besev). Båda kortfilmerna är studier i mänsklig misär och allsköns förnedring.
Det hemskaste (taggad på YouTube som Astrid, Lindgren, Satan, Snus) handlar om Jonas som växer upp med sin djävulska fader och drivs in i sinnesjukan p g a sin infernaliska barndom. Senare i livet begår Jonas det hemskaste som han någonsin gjorde. En handling som kan få den minst kräkmagade att sätta både vaniljsåsen och skrattet i halsen. Obehagskänslor börjar krypa i en och cynismen är total. Jag, som i vanliga fall inte är ett stort fan av cynism, faller ändå pladask för denna Möllerskt råa skildring av mänskligt förfall.
Det hemskaste (Hjälp med YouTube)
Den andra filmen, Mitt liv (taggad på YouTube som ångest, onani, döden), handlar om en ung man som fortfarande bor hemma hos sin sjuka mamma och varje dag går till arbetet på fabriken där han kör gaffeltruck. Han gråter när han onanerar för han tycker inte att han förtjänar det. Han ringer till gamla ”kompisar” som inte vill träffa honom och ursäktar sig med att ytterdörren måste målas om.
Det fina med de här filmerna (och även andra av Möller) är att de med små produktionsmedel och på kort tid lyckas genomborra svåra frågor som ensamhet, utanförskap och förnedring. Den svarta humorn är förfinad och visar ibland upp sig i sen extremaste form. Hade dessa filmer gjorts med en större produktion tror jag inte det hade blivit lika bra. Råheten förstärks bara genom att man märker och känner av den låga budgeten. Filmerna verkar också gjorda med stor kreativ lust och energi som exploderat i dessa små obehagliga och fantastiska verk. Ibland är det bara våld och död. Ibland är det rena poesin:
”Så nu när jag ligger här med huvudet djupt inne i elefantens rövhål
så är det ungefär som att öppna en dörr till ett helt nytt ställe
ett ställe där man kan se stjärnorna
och jag kommer aldrig vara ensam igen.”
Sådana rader får mig att smälta…
Andra hemskheter av samme man:
Fina filmer, tack.
Repabil
maj 11, 2007 vid 10:12 f m
[...] har i tidigare inlägg skrivit om Henrik Möllers två fantastiska filmer Det hemskaste och Mitt liv. Två filmer som [...]
Intervju med Henrik Möller « Smogg
juni 15, 2007 vid 5:23 e m
[...] trasiga och depraverade karaktärerna, som för det mesta figurerar i Möllers filmer, stryker omkring i urbana miljöer karaktäriserade av betong, asfalt, stängsel, vattenpölar, [...]
Bra Ställen att hänga på, Bra Folk att känna i Malmö « Smogg
november 4, 2008 vid 11:23 e m